NYA ZEELAND
NORDÖN

Starten på Saras och min Nya Zeeland resa var något omständlig! Kvällen innan planet skulle lyfta fick vi panik då vi kom på att man kanske var tvungen att ha visum för att få resa in i landet. Som tur var, var detta inte fallet. Nästa motgång vart då vi vart tvungna att övertyga kvinnan i incheckningen om att vi skulle kunna komma tillbaka in i Australien på våra workingholiday visum. Hon hävdade bestämt att vi inte fick lov att lämna landet och sedan komma tillbaka, vilket man absolut får! Vi hade dessutom blandat ihop tiden för incheckningen med den tiden vi skulle borda planet. Vår gate hade, som om det hela inte vore nog, bytts i sista sekund vilket ledde till att vi fick springa till gaten samtidigt som en röst ropade ut "Last call to Auckland! Sara Dahlén, Mimmi Ljungblad.. you must immediately go to gate 60!"

Väl framme, mot alla odds, startade vi vår resa på nord ön, närmare bestämt i Auckland! Väl i Auckland började vi organisera vår resa och bokade in oss på Magic bussen som tog oss runt på de två öarna som bildar Nya Zeeland.

Nästa stopp vart Rotorua. I Rotorua finns det ett stort antal gejsrar och svavelhaltiga källor som gör att hela staden luktade av ruttet ägg.



Matamara, platsen där Peter Jackson riggade upp inspelningsplatsen till scenerna från Hobbiton.



Skönt att man är kändis även på Nya Zeeland!

Jag och Sara gjorde en visit i Hobbiton och tog oss en svängom vid partyträdet! Lycka!

Bilbo Baggin's hus!

Vi drog vidare till Taupo, en stad beläggen precis vid lake Taupo. I fjärran tornar bergsmassiven, Sagan om ringen filmernas Mt Doom, upp sig!

Sara och jag bestämde oss för att äta vid några gröna kullar vi såg inifrån Taupo. Det visade sig dock att det var längre dit än vi hade trott, ca en mil fram och tillbaka. Vi fick dessutom kämpa mot taggbuskar och taggstängsel innan vi äntligen var inne i hagen!

Korna tyckte att vi var väldigt intressanta och smög sig på oss vilket ledde till att Sara tappade ut sin mat.

Dagen därpå steg vi upp i ottan för att bege oss mot Tongariro och gå rutten genom nationalparken, Obs! 2 mil!

Turen var ingen barnlek direkt! Vägen uppför berget bestod av trappor och var den jobbigaste biten. Väl på toppen blåste det och regnade. Vi åt vår lunch, bestående av kall gröt och sur mjölk, och trodde att vi skulle sluta som vår bordsgranne, den döda fågeln! Vägen nerför var något lättare men påfrestande för benen då det var halt på gruset. Till slut klarnade det dock upp och solen tittade fram! Så här i efterhand var det hela värt mödan!

Tongariro nationalpark med de vulkaniska bergen Ruapehu, Ngauruhoe och Tongariro.